Kalmar rådhus

Rådhuset vid Stortorget i Kalmar tillkom 1684-1690 och är unikt bland svenska rådhus både beroende på sin rika, ovanliga arkitektur och för att det i allt väsentligt är bevarat i ursprungligt skick. Manne Hofrén anser att byggnaden ritats av Magnus Gabriel Craelius, som vid tiden för Rådhusets uppförande ledde befästningsarbetena i staden.

Ovanpå den enkla bottenvåningen följer en mäktig huvudvåning med höga fönster och därpå en mezzaninvåning med halvfönster. En låg gavelfronton kröner det svagt markerade mittpartiet. En rikt snidad port i holländsk barockstil leder in i byggnaden. 

Vid om- och tillbyggnad av rådhuset 1907 var stadsarkitekt J Fred. Olson ansvarig arkitetkt.

Byggnaden inrymde från början både stadens förvaltning och rådhusrätten. I bottenvåningen med vackra valvbågar fanns rådhuskällaren, en av stadens krogar, fram till 1800-talets senare del. I källaren fanns arrestlokaler. Efter att stadens förvaltning 1937 flyttat in i nytt stadshus, gamla läroverket vid Stortorget, övertogs Rådhuset helt av rådhusrätten.

Vid tingsrättsreformen 1971 ersattes de svenska rådhusrätterna med tingsrätter och verksamheten slogs då ihop med Möre och Ölands domsaga och bildade Kalmar tingsrätt. Tingsrätten hade då lokaler dels i Rådhuset och dels i tingshuset på Smålandsgatan. Tingsrätten lämnade Rådhuset 1987 och lokalerna togs över av Kalmar kommun. 

Källa: Kalmar Lexikon

Fasaden mot torget är holländskt präglad och pryds av kung Karl XI:s monogram och latinska texten ”Obseqvium iuvat” vilket betyder ”lydnad är gagnelig” samt ”Discernendo corrigit” som betyder ”rättar genom att urskilja”. Portalen har inskriften ”Pietate sublata, iustitia tollitur” vilket betyder ”försvinner vördnaden för det rätta, då är rättvisan borta”. Ett tydligt spår efter tiden som rådhus.

Karl XI:s monogram

Källa: Kalmar kommun