Larmtorget 5 i Kalmar
Trevåningshus på fastigheten Blockmakaren 4 vid Larmtorget med flackt valmat koppartak och lanternin, uppfört ca 1850 som bostadshus, senare ombyggt till affärslokaler. Byggnaden är Kalmars äldsta bostadshus i tre våningar. Mot gården är byggnaden hopbyggd med ett äldre gårdshus. På tomtens norra del utmed Norra Långgatan finns ytterligare ett gatuhus med tillhörande förrådsbyggnad. Längs med tomtens västra gräns finns ytterligare ett äldre uthus med förråd, dass och garage. Samtliga byggnader förutom garaget finns med på stadsplanen 1908. Garaget finns med på stadsplanen 1936.
Alla byggnader på fastigheten har särskilt höga kulturhistoriska värden. Bostadshuset mot Larmtorget hade från början en oputsad tegelfasad i en orientaliserande nystil som fick sitt uttryck bl.a. i en praktfull mönstermurad fasad och trapphusfönstrens utformning. Under 1800-talets sista decennier omgestaltades den exotiska fasaden i tidens klassicerande stil som är bevarad än idag. Samtliga fönster byttes mot rundbågiga fönster, fasaden putsades och sockelvåningen dekorerades med en så kallad putsrustik. Byggnadens bottenvåning har under lång tid använts som butikslokal vilket fortfarande är fallet. På 1940-talet ersattes bottenvånings rundbågsfönster av stora skyltfönster och butiksentréer. Vid den tiden inrymde byggnaden bl.a. Åtvidabergs industrikontor, Nygärde tegelbruks kontor och Berga tegelbruks kontor. Byggnadens mycket välbevarade fönster, entrédörr och klassicistiska putsfasad från 1800-talets senare del tillsammans med de välbevarade detaljerna från 1940-talet bidrar starkt till upplevelsen av byggnadens tidstypiska karaktär.
Placeringen av byggnaden utmed gatan är mycket betydelsefull för gatumiljön och upplevelsen av kvarterets 1800-tals karaktär, där flervåningsbyggnader med stadskaraktär blev allt vanligare. Butikslokalerna på bottenvåningen speglar hur hantverk, handel och den kommersiella bebyggelsen i stadskärnan har utvecklats och förändrats i takt med samhällets ändrade konsumtionsvanor.
Källa: Kalmar kulturmiljöportal