Hossmo och Binga
Området runt Hossmo kyrka har förmodligen varit en stor kommunikationsknutpunkt från järnålder och in i historisk tid. Ljungbyån har varit farbar en lång bit in i landet. Senare har landsvägen, häradsvägen, postvägen och kustridarvägen kommit till. Fram till slutet av 1800-talet gick vägen till Kalmar från Hossmo till Rinkaby och vidare över Kläckeberga. Vägen över de sanka markerna vid Törnebyån, där Karlsros trafiksplats ligger idag, lär bara ha varit farbar vintertid.
Hossmo och Binga har en lång historia. De tidigast kända noteringarna för byarna är från 1362 respektive 1377, men marken är full med fornlämningar av skilda slag från stenålder till medeltid. Under stenåldern var Ljungbyån en fjord vars innersta del låg vid sockengränsen mellan Ljungby och Hossmo. Vid denna fjord har det legat flera stenåldersboplatser. Järnåldern har varit en mycket aktiv period i trakten vid Ljungbyån, vilket det stora antalet fornlämningar från denna tid längs ån är bevis för. Hanteringen av myrmalm och framställningen av skinn och hudar var betydelsefulla för handeln, och trakten var ett centrum för den handeln. Därför tror man att Sveakungarna intresserade sig för Hossmo. Husholmen ligger mellan Stora Bingas mangård och vägen till Bottorp. På holmen ska enligt en teori en medeltida bosättning, kanske befäst, ha legat. Enligt en annan teori ska Husholm betyda holmen som hör till byn.
I Hossmo och Binga har det funnits flera hantverk och binäringar till jordbruket. 1638 beviljades Kalmar stad av regeringen rätten att nyttja Husholms gård för ölbryggeri. Väster om ån på Hossmo bys marker, i höjd med fördämningen låg färgeri och ben- och klädstamp. Vid laga skiftet 1841 var det en stor anläggning och nordväst om bostadshuset fanns en fransk trädgård med fyra kvarter. Färgeriet lades ner 1880. I ån nedanför färgeriet låg två mjölkvarnar. På den södra sidan av Husholmen fanns ett garveri i början av 1800-talet och nedanför detta i ån en vattendriven såg. Väster om denna ett sockerbruk och öster om låg salpeterlador (salpeter användes till tillverkning av svartkrut).
Hossmo var delad på de två byarna Östra Hossmo och Västra Hossmo. Den östra byn var under medeltiden störst, men under 1600-talet flyttades det säteri som låg på Dunö in till Hossmo by och Hossmo säteri bildades. Säteriet lade så småningom under sig samtliga sex gårdar i Östra Hossmo. Hossmo säteris gårdsanläggning ligger på en kulle mitt i åkerbältet. Landskapet är öppet runt gården. Mangårdsbyggnaden, uppförd 1903, ligger enligt det ideal som bildades på 1800-talet en bit från ladugården.
Stora Binga gård, tidigare med namnet Husholm, ligger sydväst om Hossmo kyrka. Själva gården ligger delvis på Husholmen som man når via en stenbro över Hossmoån/Ljungbyån. Drottning Kristina donerade Husholm till Axel Oxenstierna år 1650. Bron från 1862 är välbevarad och består av två valv. Över denna gick kustridarvägen ut till kusten och söderut.
Herrgården Stora Binga var fram till 1700-talet en del av Binga by, som låg söder om herrgården på båda sidor av vägen. Den stora egendomen bildades under 1700-1800-talen då flera gårdar lades under en ägare och blev Stora Binga. Byn försvann, kvar finns bara gården Lilla Binga.
Stora Bingas byggnader är i stort sett från mitten av 1800-talet. Mangårdsbyggnaden från 1857 uppfördes i enkel 1800-talsromantik. Gården har ett magnifikt läge vid Ljungbyån och naturen har utnyttjats för att bli en engelsk park i vilken mangårdsbyggnaden ligger. 1860 gjorde hortikultören H.C. Thorman ett förslag till parkanläggning på båda sidor av ån.
Där gamla vägen korsar ån vid Binga ligger en samling backstugor på den norra sidan av ån. Miljön består av låga ryggåsstugor, mindre par- stugor, tvåvånings parstugor och uthus i en väl samlad grupp.
Kalmar-Torsås Järnväg med station i Hossmo invigdes 1899 och lades ner 1965. Stationen lades en bit väster om byn. Hossmo kyrkskola byggdes 1886 och var i bruk in på 1980-talet.
Källa: Kalmar Lexikon och Kulturmiljöprogram för Kalmar kommun - Landsbygden