Hospitalet

Hospitalet, idag Södra vägen 1, var Kalmars första lasarett och från början inrymt i Helgeandshusets medeltida byggnader, men från 1689 i ett nytt stenhus i en våning på samma plats. Delar av det medeltida huset kan finnas kvar i dagens byggnad. Spetälskan hade upphört och här vistades även s.k. dårar och andra med smittsamma eller obotliga sjukdomar.

De första platserna i landet för vård av veneriskt sjuka fick Helgeandshuset i Kalmar 1754 eftersom man då hade en välutbildad provinsialläkare, Johan Gustaf Wahlbom. Byggnaden kallades då även Kurhuset i Kalmar. Dr Wahlbom och landshövding Carl Rappe lyckades 1776 få tillstånd att öppna nio länslasarettsplatser med statliga medel i byggnaden. Som första lasarettsläkare anställdes dr Boas Johansson. Sjukvård och själavård skildes åt och den skattefinansierade vården infördes. Detta statliga sjukhus hade 34 sängar, huvudsakligen för veneriskt sjuka, men även ett dårhus för åtta personer.

Den gamla stenhuslängan fick 1833 en andra våning av trä, senare reverterat, till den storlek det har idag. År 1863 fanns 40 platser för veneriskt sjuka, två för sinnessjuka och endast tio för övriga.

Ett nytt lasarett uppfördes 1877 vid Slottsvägen (Gamla lasarettet).

Källa: Kalmar Lexikon