Djursvik

Djursvik är en av de gamla hamn- och lastageplatser som spelat stor roll för den småländska kustbygden. Ortens tydliga koppling till sjöfart, fiske och fartygsbygge består än idag, såväl genom den påtagliga vattenkontakten som genom lämningar i form av byggnader och andra anläggningar som ännu finns kvar. 

Bebyggelsen har ännu anknytning till sjöfart, varv och fiske. Många sjökaptenshus och småhus för sjöfolk är välbevarade.

Djursvik har genom sin historiska funktion som hamn- och lastplan samt fiskeläge i sin helhet ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Djursvik ligger inom riksintresseområde för kulturmiljövården, södra Mörekusten (H40).

Fornlämningar i omgivningarna visar att trakten varit bebodd redan under sten- och bronsålder. Området intill viken har nyttjats som fiskeläge och hamnplats åtminstone sedan medeltiden, möjligen längre än så. Stranden i det gamla fiskläget med hela 16 båtkåsor och bryggor är ett värdefullt exempel på äldre tilläggningsplatser. Djursvik ska under en tid också ha varit den största orten för skeppsbyggnad längs den södra delen av ostkusten.

I Djursviks norra del ligger ett gammalt fiskeläge med tre sjöbodar, som är viktiga landmärken i Djursvik.

Vid Norra hamnen eller Ölandshamnen lade Ölandsskutorna till när de lastade långved. Veden ska ha legat staplad i området kring hamnen. Den reguljära ångbåtstrafik som Kalmarsundsbolaget bedrev längs kusten under sent 1800-tal och som trafikerade mellan Bergkvara och Färjestaden via Kalmar, angjorde också vid Ölandshamnen.

”Södra hamnen” har en träskodd gjuten kaj med förtöjningsringar och stolpar. Här ligger också ett hamnmagasin som ska ha fungerat som tegelmagasin till Bruatorps tegelbruk, smedja och hamnmagasin. Hamnen här var från 1786 lastplan och utskeppningsplats för Bruatorps gård och tegelbruk.

Djursviks äldsta bebyggelse är uppförd från mitten av 1800-talet och några årtionden framåt och ligger utmed Djursviksvägen i området närmast viken. Arkitekturen och byggnadsstilarna här har sannolikt också påverkats av skeppsbyggandet.

Den så kallade ”Herrgården” från 1847 är exempel på en stor typisk köpmans- och skeppsredargård från 1800-talets mitt, vars ägare bedrev såväl lanthandel som virkeshandel och skeppsfart vid sidan av jordbruk. Handelsboden fanns i en av flygelbyggnaderna.

Två sjöbodar som tillkom vid det gamla fiskeläget vid vikens södra strand under 1800-talets andra hälft finns ännu kvar.

De hus, trädgårdar och den miljö som användes som inspelningsplats för filmen Vita stenen finns bevarad.

Söder om hamnen finns en badplats.

Källa: Djursvik samhälle. Kulturmiljöprogram Torsås kommun