Bergkvara hamn
Bergkvara hade redan tidigt en viktig funktion som hamnplats och räknas till en av Sveriges äldsta handelsplatser med långvarig verksamhet inom skeppsbyggeri. Under vissa perioder har Bergkvara till och med varit en av de största rederiorterna i landet där flera stora segelfartyg byggts.
Till följd av platsens läge, nära både äldre färdvägar på land och i Kalmarsund, fick Bergkvara en viktig funktion som omlastningsplats redan under fornhistorien. Under medeltiden växte en marknadsplats fram på orten och från hamnen skeppades järn, virke och jordbruksprodukter. Under 1760-talet satte varvsrörelsen fart ordentligt. Innan dess användes hamnen i Bergkvara främst till handel. Skeppsbyggeriet krävde mycket arbetskraft, vilket förde med sig att orten växte då arbetare flyttade in i samhället.
Under 1800-talets andra del dominerades Bergkvaras näringar av partrederierna, vilket innebar att flera bönder samtidigt var skeppsbyggare och kaptener som ägde delar i partrederier. I samband med denna utveckling av orten byggdes flera kaptens- och redarvillor, boningshus, handelshus och hantverksgårdar närmast hamnen och längs med Storgatan upp till den gamla landsvägen. Bebyggelsen mellan 1800-1870 bestod till störst del av hus med rödfärgad locklistpanel medan bebyggelsen mellan 1870-talets slut till och med 1920-talet mest var målad i ljusa färger.
Under 1900-talet minskade både rederi- och varvsverksamheten i Bergkvara, förutom under en kort period under första världskriget. Vid början av andra halvan av 1900-talet fanns bara ett par motorseglare kvar i Bergkvara och resterande verksamhet inom skeppsbyggeri och varv hade till stor del avvecklats. Aktiviteten i hamnområdet består idag främst av småbåtshamnar och fritidsnäringar.
I hamnen finns idag en sjöräddningsstation, ett sjöfartsmuseum och en ställplats för husbilar.
På en plats i hamnen finns en öppning mellan gamla bryggor, Lurkan, som inte fylldes igen när kajerna norr och söder om moderniserades. Lurkan byggdes av redaren Håkan Pettersson som en lastkaj för att användas som förtöjningsplats för små jakter och slupar. Den blev senare företrädesvis använd för det större ålfiske som Håkan Pettersson bedrev. Detta fiske drevs av 3-4 man med ryssjor. I Lurkan ligger idag fortfarande ålfiskets båtar, sumpar och pålkran förtöjda. Lurkan är idag en unik rest av gamla Bergkvara hamn.
Källa: Kulturmiljöutredning, Bergkvara hamn, Torsås Kommun (2021) samt infoskyltar